Idag är det fredag! Det var det även förra veckan när vi hade stresslaboration. Vi hade suttit på lunchen och börjat prata om diverse sötsaker till den grad att flera st inte kunde hålla sig från att gå och införskaffa nåt på Syltan. Veronika var först ut. Det känns verkligen som att semlor gör alla såhär glada när det äntligen dyker upp! Förutsatt att man gillar semlor då. Tror Frida precis här lägger märke till den karavan av folk som är påväg in genom dörren.
Fri tolkning på den här bilden
Sen blev det något av en semmelkonferens där vi alla fastnade precis utanför restaurangen. Såhär trevligt har vi alltid på fredagar.
Sen var det dags för stresslabb. Det kan man ju undra vad det är för nåt! Låt mig förklara. Ett s.k RGP-test (Root growth potential) är en metod man kan använda sig av för att bedöma en plantas vitalitet. Hur bra är dom liksom på att etablera sig efter att man planterat dom? Basically ska vi testa och se hur pass bra förmåga olika växter har att bilda nya rötter. Och varför är detta viktigt? Jo, för att förmågan att kunna bilda nya rötter är den viktigaste faktorn för överlevnad efter omplantering.
Vi började med att plocka ut rätt antal. Både kontrollplantor och de som skulle stresstestas. Min grupp använde sig av Aronia x prunifolia (som anses vara etableringstålig) och Carpinus betulus (som anses vara etableringskänslig). I övrigt tycker jag den här bilden har lite av renässansmålning över sig?
Sen satte vi igång. Min grupp skulle ge våra plantors rotsystem oöm behandling. Vi skulle alltså simulera vibrering, att växterna hade tappats upprepade ggr eller blivit överkörda. Sättet vi valde att simulera detta på var att trampa på de upprepade ggr under 6 minuter. Kan ångra lite att vi inte valde den alternativa simuleringsformen ”daskas i ett bord”.
SCIENCE
Sen möttes alla upp i det underbara kaos som skapades i växthuset.
Skriva upp numrering på krukor, INTE blanda ihop arter eller tappa kontrollplantor, anteckna vilket typ av test, trängas vid påfyllningen av inert substrat…
Och då och då få en dusch av den automatiserade sprayen av vatten som pumpades ut.
Kontrollera plantorna så att allt är rätt.
Fick syn på Sofie som verkligen måste djupdykt ner i substratet av kvartssand och kalkad torv. Faktum är att vi allihopa hade skitat ner oss ganska rejält tillslut. Och det virvlades upp så mycket sand hela tiden att alla bara gick och nös.
Kaosig men så extremt glad stämning i hela växthuset!
Här ser det plötsligt lugnt och fint ut. Så det måste ha varit efter det att munstycket flög av när Filippa ställde sig för att bevattna deras testplantor.
Sen var det bara till att se att vattnet verkligen hade trängt igenom all sand. Sen var vi klara med starten av laborationen och det var helg. Precis som nu! Ha en fin helg hörni, vi ses