I tisdags hade vi alltså fortsättning på de laborationer vi startade upp på måndagen. Det var riktigt ruggigt höstväder påvägen ut till Alnarp den dagen.
Efter föreläsning om växthormoner och lunchmöte med Branschdagsgruppen begav jag mig iväg till Articum, drog på labbrocken och var redo för fortsättningen på fotosyntes- och hormonlaborationen!
Det första vi gjorde var att beräkna groningsprocenten i det olika koncentrationerna av ABA.
En lite lätt stel bild på Björn framför Kimberly som skriver upp de sista resultaten på tavlan.
Eftersom ABA är ett groningshämmande hormon hade det knappt hänt någonting i petriskålen som innehöll den högsta koncentrationen.
Sen var det dags att blåsa in CO2 i provrören där vi skulle mäta ljuskompensationspunkten!
För att fräscha upp minnet först så var det ju såhär: Ett rör hade fått stå i mörker, ett i ett konstant ljus i växthus, och ett i fönster. Indikatorämnena ändrar färg beroende på om lösningen är sur eller basisk. Blå när den är basisk, grön vid ljuskompensationspunkten och gul när lösningen är sur. En lösning som blivit mer basisk, alltså fått ett högre pH-värde, har avgivit CO2. Och tvärtom har en lösning som blivit surare tagit upp CO2. Vid ljuskompensationspunkten är pH oförändrat. Det har tagits upp lika mycket CO2 som det har avgetts.
Så, tillbaka till sugröret. För att direkt se effekten av detta kan man alltså blåsa in i ett rör och se hur färgen kommer skifta till gult! Lite synd att jag inte hann få en före- och efter bild på färgerna.. Här är den ju redan gul.
Efter det skulle vi se vad som hade hänt med de blad vi hade packat in i folie.
Ett blad var helt täckt från ljus, ett blad var helt täckt förutom en liten utskuren bit. Och sista bladet var helt exponerat för ljus. Anledningen till att vi gjorde detta var för att se ljusets betydelse för syntesen av stärkelse. Genom att först koka bort det mesta av klorofyllet i etanol och sedan droppa på jod skulle vi få fram vart på bladen, och på vilka blad, det hade tillkommit stärkelse under de senaste 24 timmarna.
Jag och Björn hade klippt ut den här lilla diamantformationen i aluminiumfolien på vårt blad som skulle vara delvis täckt. Här ser man verkligen skillnaden! Den lilla delen var den enda som blev exponerat för ljus. Och det är det enda stället där man kan se att det finns stärkelse i bladet.
Sen gjorde vi en hel del andra saker också. Men kan ju inte få med allt liksom! Tyvärr. Man kan ju önska. Idag var vi på In vitro Plant-tech och blev runtvisade. Det var sjukt intressant! Men det får komma i ett annat inlägg. Finns två extremt charmiga bilder på mig därifrån som jag kan dela med mig av då.