Igår var vi ute på exkursion i nordvästra Skåne (mina gamla hemtrakter!). Bussen lämnade Alnarp 08.00 och sen bar det av norrut. Alltid väldigt trevlig stämning på bussen när vi åker iväg tycker jag. Man sitter och pratar med varandra över sätena, någon äter frukost, någon läser bok, någon sover och snarkar högt. Efter lite mer än en timme kom vi fram till första stoppet: Kullasparris.
Det var rätt ruggit. Kanske märks.
Vi vandrade ut på sparrisfältet.
Åsa var snäll och förklarade för oss om vilka hon och Johan är och hur det kom sig att Kullasparris kom till.
Vi fick smaka på rå, helt färsk sparris. Så god!
La märke till min märkliga kombo av kläder jag hade fått på mig för dagen. Jag hade liksom tänkt på att ta regnjacka ändå, eftersom det regnade under morgonen. Men valde ändå sneakers utan strumpor. Med croppade jeans? När man ska ut på fält. I blåst. Smart drag.
Så knasiga grönsaker. Och så kul att få lära sig mer om! Jag visste faktiskt inte att en sparrisplanta består av flera olika sparrisar på en och samma planta. Trodde nog mer att varje sparris växte var och en för sig. Kullasparris har olika sorters sparris, men den vanligaste är sorten Gijnlim. Försök säg det tre gånger snabbt.
Vi tog oss ut vidare på fält där det odlades andra saker än sparris. Här var det ungefär 10 gånger ruggigare än där vi hade stått tidigare.
Det var skönt att få ta skydd inne i ett mysigt växthus bland spetskålen.
Innan vi drog iväg vidare med bussen kom Åsa ut med fina ägg från hönshuset och visade.
Tre fina nyanser av ägg.
På nästa ställe visade Josefin runt oss bland hennes bärodlingar på Svenssons på Bjäre, ett familjeägt företag på Bjärehalvön. Här är vi inne och kollar på jordgubbsplantor i tunnlar.
Färskpotatis!
Inte jättelångt kvar innan dom är redo.
Efter en snabb och intensiv lunch på Höganäs Saluhall sprack himlen upp och solen lyste upp Brännan Trädgård lagom tills att vi hade anlänt.
Värmen steg, jackor åkte av och Filippa var bara en av alla som suktade efter att få stiga in i de vackra växthusen.
Caroline, som driver Brännan Trädgård, fick ta över företaget efter att hennes pappa omkommit i en olycka 2009. Brännan hade alltid varit erkänt duktiga på vad de gjorde med hög kvalitet på sina klassiska, runda tomater. Även om man vuxit upp med odling så som Caroline har måste det ändå ha varit extremt tufft att så hastigt få ta över ett företag. Speciellt under de omständigheterna. Att få ta del av den informationen och sen få gå in i växthusen och se vad Brännan Trädgård är och vad de gör gjorde mig mäkta imponerad av vad hon har åstadkommit. Idag har Brännan Trädgård fler tomatsorter än vad de någonsin haft tidigare. Sorter som är olika både till form, färg, smak och storlek. Växthusen var helt fantastiska att få gå runt och titta i. Allt kändes så proffsigt och välordnat. Och föga förvånande så var tomaterna helt seriöst de godaste jag någonsin smakat.
En liten Sädesärla hade letat sig in.
Vi gick in i nästa växthus och temperaturen steg ytterligare.
Tropisk värme! Det var nästan komiskt hur pass varmt det blev. Folk höll på att få värmeslag och var tvungna att gå ut emellanåt.
Man kunde också gå och ställa sig i skuggan för att få någon sekunds lindring.
Hålla försiktigt i tomater med plasthandskar.
Bland grenar och blad.
Efter rundtur smakade vi på de fantastiska tomaterna och köpte med oss lite påsar från den lilla gårdsbutiken och drog sedan tillbaka till Höganäs Saluhall.
Efter Höganäs Saluhall var det dags för hemfärd. Det var många som slumrade till på bussen. Kändes nästan som att vi hade varit ute på en veckas turné när vi kom tillbaka. På ett bra sätt.