Hej på er!

Denna kursen lider mot sitt slut och sommarledigheten står nästan runt hörnet. Första året på programmet läser vi dock en sommarkurs i floristik, så vi slutar ett par veckor senare än de flesta andra. Men jag klagar inte, tvärtom ser jag med iver fram emot kursen då jag har hört att den är lärorik och härlig. Största delen av undervisningen sker utomhus, vilket jag har en stark känsla av att jag kommer att uppskatta.

Den senaste veckan har vi haft i uppgift att skriva en uppsats om vår kunskapsprocess under första året. Jag tänkte dela med mig av den här då den sammanfattar året väldigt bra för er som är nyfikna på utbildningen.

Reflektion över min kunskapsprocess och kunskapsinhämtning under det första året

Hösten 2018 började jag på landskapsarkitektprogrammet på SLU i Uppsala. I bagaget hade jag lite kunskap om växter då intresset finns i familjen och från designkurserna jag läste i gymnasiet hade jag ett hum om hur en designprocess kan se ut. Jag har även alltid tyckt om kreativt skapande och jag hade därför viss vana vid att teckna och måla, dock med ett begränsat antal av motiv och tekniker. Utöver detta var jag en blank sida med i princip ingen kunskap om landskapsarkitektur.

Första kursen hette ”Introduktion till landskapsarkitektur samt geologi och hydrologi”. LA-delen av kursen gaven gedigen inblick i hur det är att studera till och arbeta som landskapsarkitekt. De många föreläsningar som belyste olika möjligheter inom yrket tyckte jag var mycket givande och inspirerande då jag inte inte alls anade vilken bredd av möjligheter det finns. De första dagarna introducerades vi även till skissandet och även om jag ägnat mig mycket åt att rita tidigare var skissandet nytt. Innan jag började på utbildningen satt jag i timtal och ritade detaljerade teckningar, att släppa mitt detaljfokus och producera snabba men talande skisser var därför utmanande för mig. Därför uppskattar jag att skissmomentet återkom många gånger under första kursen och även under de andra kurserna. De många exkursioner vi åkte på tillförde väldigt mycket till kursen, jag lärde mig att observera miljön runt omkring mig med landskapsarkitektens glasögon.

Geologin och hydrologin, som varvades med LA-delen i första kursen, var intressant och relevant. Jag berikades med kunskap om till exempel varför topografin ser ut som den gör, varför jordarterna är fördelade som de är och hur vattnets kretslopp fungerar. Jag har hört att dessa kunskaper kommer att byggas på i kommande kurser och jag tycker att vi fick en gedigen grund.

Andra kursen var ”Studio: skissa och form landskapet”. Trots att jag anser mig ha en del förkunskaper inom formlära så var denna delen av kursen väldigt utvecklande. Variationen på övningar var stor och att vi fick testa flera olika tekniker. Det var även kul att vissa övningar var kopplade till landskapsarkitektur medans andra inte var det, till exempel krokin. Även om jag inte kommer att teckna av människor i yrkeslivet så utvecklade krokin min förmåga att se proportioner, skuggor och volymer vilket kan vara väldigt användbart för en landskapsarkitekt.

I kursen arbetade vi även med projekt som gav mig en förståelse för landskapets större drag. Här fick vi tillämpa de kunskaper inom geologi och hydrologi som vi skaffade oss i första kursen. Detta tyckte jag var väldigt bra för min kunskapsprocess då det är lättare att förstå och lär mig när jag jag vet vad kunskapen kan användas till. Vi fick även mycket träning i att tolka olika sorters kartor vilket kommer att vara mycket användbart i framtiden. Jag tycker att det var väldigt givande att bygga sandmodellen och wellpappmodellen då det skapade en koppling mellan den tvådimensionella kartan och den tredimensionella verkligheten. Dessa övningar utvecklade även min förmåga att förstå och räkna på skalor vilket jag tidigare hade svårt för. Juluppgiften som ingick i kursen var rolig och givande. Att ha en god kommunikativ förmåga och kunna anpassa sitt språk efter olika situationer känns essentiellt i yrket som landskapsarkitekt. Seminariet där vi diskuterade de olika texterna var även väldigt givande, det är värdefullt att ta del av fler tankar och åsikter än sina egna.

Andra terminen inleddes med kursen “landskapets historia och växtkännedom 1”. Tidigare har historia varit ett ämne som aldrig riktigt vunnit mitt intresse, men under denna kursen lärde jag mig att förstå värdet av kunskap om det förflutna. Landskapsarkitekturens historia tyckte jag var särskilt intressant, kunskapen om parker och trädgårdars historia ökar förståelsen och respekten för de offentliga platser vi har idag, både nya som gamla. Det var väldigt spännande att se hur olika tiders behov och ideal har kommit till uttryck i de offentliga platser vi har.

Under denna kursen hade vi även vinterkvist, där vi fick lära oss att identifiera cirka 60 olika träd och buskar. Denna delen av kursen tyckte jag var väldigt rolig och lätt, många träd kände jag igen sedan innan men det var ändå kul att lära sig mer om dem, till exempel hur de används i gestaltning. Att vi lärde oss att identifiera dem på vintern var mycket bra då vi blev uppmärksammade på detaljer som jag inte tänkt på tidigare då jag inte lagt märke till olika växters utseenden på vintern.

Följande kurs, “Studio: platsen i staden och växtkännedom 2” tycker jag var den roligaste kursen. Gestaltningsuppgiften som vi arbetade med knöt ihop säcken på ett väldigt bra sätt då vi fick använda de kunskaper vi samlat på oss och arbeta med ett längre projekt. Jag är något bekant med designprocessen sedan innan men det var nytt och spännande att använda den inom landskapsarkitektur. I början kände jag mig lite osäker på om mina idéer var genomförbara eller inte så jag tyckte att det var lite läskigt att berätta om dem för både handledare och kursare. Men efter hand blev jag mer självsäker och mycket mer bekväm med att bolla mina idéer med andra. Att diskutera med andra är nödvändigt för att komma framåt i processen och ingen förväntar sig ett fulländat resultat direkt, det växer fram över tid. När jag i slutet av projektet färglade mina illustrationer i Photoshop och monterade ihop planschen i inDesign blev min utveckling i användandet av adobeprogrammen väldigt tydlig. Mina förkunskaper inom dessa var noll när jag började och mitt slutresultat i denna kursen såg förhållandevis snyggt ut. Även den muntliga presentationen av projektet var ett kvitto på min utveckling, jag kände mig mycket mer bekväm med att presentera än jag gjorde i början av utbildningen.

Kursen innehöll även växtkännedom och början av kursen ägnade vi ett par dagar åt beskärning, både i teorin och praktiken. Det praktiska momentet tyckte jag var jättebra då det gav en inblick i hur mycket växterna vi gestaltar med behöver skötas. Försommarkvisten innehöll ett mycket större antal växter än vinterkvisten men jag började plugga på dessa väldigt tidigt i kursen så jag tycker inte att det var något större problem att nöta in det stora antalet växter. Det som var mest knepigt var de släkten där vi hade flera stycken arter att lära oss, till exempel lindarna, syrenerna och spireorna.

Jag tycker att den röda tråden genom första året har varit väldigt tydlig. Första kursen var en introduktion till utbildningen och därmed ett smörgåsbord av de olika kunskapsområden som som finns inom landskapsarkitekturen. I de två följande kurserna fördjupade vi oss i landskapens större drag, formlära, agrarhistoria, landskapsarkitekturens historia och växtkännedom. Sista kursen gick vi in på designprocessen och knöt ihop säcken med gestaltningsprojektet.

Detta blir nog mitt sista inlägg här på bloggen, vi får se om någon annat tar över här nästa år. Hoppas att ni som har läst har blivit inspirerade till att läsa utbildningen och att vi ses i höst! 🙂