Finner inga ord som beskriver hur mycket jag uppskattade att åter igen sätta min fot på campus idag. Ledighet i all ära, men jag avgudar verkligen rutiner och vardag. Vi hade dessutom en riktig mjukstart i ateljén. Vi blev tilldelade en känsla som vi skulle uttrycka genom ett kollage gjort av urklipp ur trädgårdstidningar. Jag blev tilldelad ordet belåten och jag lät stora mjuka former, glada men ändå lugna färger samt ätbara frukter, bär och grönsaker beskriva känslan.
På eftermiddagen hade vi seminarium där vi diskuterade texterna som ingick i juluppgiften. Jag fasade lite för de tre timmar som var avsatta i schemat, men tiden flög iväg. Seminariet var enligt mig en av de mest givande diskussionerna hittills. Vi studenter hade fullt ansvar för att diskussionen fortskred, istället för att en lärare närvarade ska vi lämna in anteckningar från seminariet. Diskussionen kretsade mestadels kring de texter vi läst under ledigheten. Vi reflekterade över vilka sammanhang de fungerar i, vilken målgrupp de var riktade till, om de var sakliga eller skönlitterära och om vi tyckte att de fyllde sitt syfte eller inte. Därefter diskuterade vi mer generella frågeställningar, till exempel hur man som landskapsarkitekt bör formulera sig för att låta trovärdig och professionell samt hur man anpassa texter efter olika målgrupper.