Jag sitter nu på ett kokande varmt och försenat tåg mot västkusten efter en intensiv vecka. Dagarna går fort när man arbetar med CAD!
Jag har fått frågor som handlar om skillnad mellan olika utbildningar. Det är ju en djungel av olika yrken som arbetar inom planering och gestaltning. Frågorna nedan handlar om utbildningarna och yrkena landskapsarkitekt, arkitekt och fysisk planerare. De andra utbildningarna är jag ju ingen expert på men har gjort antaganden efter deras programinnehåll!
När jag kikade på fysisk planering kändes det som det ligger närmare min utbildning än vanlig arkitekt och vissa kurser är nog ganska lika. Det som nog skiljer mest mellan landskapsarkitektur och fysisk planering är att landskapsarkitekter arbetar mycket med hur man ska lösa saker praktiskt och fysiska planerare på en mer strategisk nivå.
1.1 Vilken utbildning skulle du välja för att ge dig själv bäst möjlighet att kunna jobba med design och planering för att skapa en mer trivsam och ekologiskt hållbar stadsmiljö samt mer övergriplig planering för hållbarhet och social rättvisa den målsättningen? Hur skulle du gå till väga?
Design ingår i alla tre utbildningarna och är en del av att skapa en trivsam och hållbar stadsmiljö. När det kommer till ekologi så är det en superviktig del inom just landskapsarkitekturen. Det finns många landskapsarkitektkontor som har just detta som fokus. Översiktligplanering har ju fysiska planerare mer av i sin utbildning och de verkar jobba mycket med övergripande strategier. Jag skulle ställa mig följande frågor: är jag mest intresserad av inomhus- eller utomhusmiljöer? Vilken skala vill jag arbeta med?
1.2 Har du möjlighet att jobba med fysisk planering efter utbildningen?
Ja det har jag! Just därför är landskapsarkitektutbildningen väldigt bred. Det är vanligt med landskapsarkitekter som arbetar på planavdelningar som planarkitekter. Då får man jobba med frågor som berör markutnyttjande och exploatering som exempelvis vilka naturområden som ska bevaras? Vilka nya områden som lämpar sig för bostäder etc. Det är nog inte lika vanligt att planarkitekter arbetar som landskapsarkitekter eftersom man måste kunna mycket om växter inom landskapsarkitektur.
Skulle du kunna vara involverad i planeringsprojekt angående segregation eller urban sprawl?
Jag hoppas på det. Urban sprawl (utbredning av bebyggelse) handlar till stor del av vilken typ av stad man bygger. Detta är ju i slutändan politiken som bestämmer men jobbar man med stora projekt har man en viktig del i planeringen för att bibehålla ekologiska värden. När det kommer till segregation så diskuteras detta ämne i utbildningen och det finns ju tyvärr ingen enkel lösning. Men det jag känner att jag kan bidra med är att försöka arbeta för blandade bostäder samt motverka gentrifiering när man exempelvis ska rusta upp ett område. Det pågår även endel forskning inom ämnena och detta är ju också en alternativ karriärväg.
1.3 Vilken utbildning skulle du lägga till LA-programmet för att komplettera?
Svår fråga, LA-programmet är ju ett fullständigt yrkesprogram vilket innebär att man blir ”jobbklar” efter utbildningen. Men att läsa mer och få spetskompetens är ju alltid kul. Men vad beror på vad du har för intresse, själv vill jag gärna jobba med projekt som handlar om hur städer ska klara klimatförändringar. Där är ju vatten en viktig del och därför jag hunnit läsa marina miljöer, dagvatten och hållbar utveckling. Hade jag inte snart fått slut på CSN skulle jag gärna läsa någon kurs på Stockholm Resilience Center.
Jag skrev min kandidatuppsats om landskapsarkitekternas yrkesroll i arbete för resiliens och det som alla forskare jag intervjuade påpekade var att de gröna värdena i staden är jätteviktiga och kompetens i geofysiska aspekter i kombination med planering är det bara vi som har.
2.1 I denna video https://www.youtube.com/watch?v=mGlwWMQnSNw beskriver en kvinna skillnaden mellan LA och arkitektur som att LA designar mer horisontellt och arkitektur mer vertikalt. Vad tycker du om det påståendet? Jag lyckas tyvärr inte få på videon här på tåget! Visst arbetar landskapsarkitekter med marken men det är sällan som marken är platt. Att arbeta med höjder tillhör landskapsarkitekturen men att bygga högt är ju husarkitekternas del. Vi kan arbeta med att bygga höjder (exempelvis göra en pulkabacke på en lekplats) eller bygga nedåt i marken (typ bygga våtmark eller damm). Vi pratar mycket om hur vi kan utnyttja befintliga höjder för att skapa en viss känsla eller för att förhindra översvämningar. För att se ett av mina favoritexempel på hur landskapsarkitektur kan utnyttja höjder, googla bilder på de Norska Turistvägarna.
2.2 Jag är inte superintresserad av att designa stora byggnader, utan tycker det mest spännande är designen av omgivningen. Däremot vill jag gärna lära mig designa mindre vertikala strukturer – säg åtminstone 10 meter höga – trappor, bänkar, lekställningar, ställningar för grönska att växa på, konstverk … Lär jag mig det i LA-programmet? Vad rekommenderar du för att lära mig mer om det?
Detta är landskapsarkitekternas expertis. I de flesta stadsmiljöerna i Sverige (som inte är allt för gamla) är det landskapsarkitekter som ritat vad som finns mellan husen. I den kursen som jag läser nu är de byggda detaljerna i fokus. De senaste dagarna har jag suttit och ritat en stor trappa som är flera meter hög och börjat skissa på just en bänk som jag ska göra en konstruktionsritning till. När jag hade praktik hade jag turen att få rita en hel lekplats så vill du designa din utomhusomgivning är det definitivt landskapsarkitektur du ska läsa.
3.0 Jag skulle vilja ställa en följdfråga om hur en dag generellt ser ut för en landskapsarkitekt inom arbetslivet? Om det varierar, hur då? Efter att ha läst på internet verkar det som att det är en hög andel sittande framför dator.
Detta var en svår fråga! De flesta kontorsjobb oavsett yrke är ju mycket arbete framför dator och särskilt om man jobbar med projektering (ritningar). Men man måste ju göra platsbesök ute för att kunna rita. Det skiljer sig nog hur mycket som helst mellan arbetsplatser och vad man jobbar med. På min praktik var en av landskapsarkitekterna ute på ett bygge nästan varje dag medans andra kanske bara gör fåtalet platsbesök för ett projekt.