Den sista granen är såld!

Sådär då, då har vi sett till att stockholmarna har fina granar hemma som förhoppningsvis inte barrar än på ett tag. Skrev ju om granförsäljningen sist, så vi kan lämna det genom att konstatera att det var en rolig upplevelse och 10 lärorika dagar på Stockholms gator. Tack för trevliga samtal alla kunder!

Nu sitter jag på tåget hem till Dalarna där julen firas med släkten. När julledigheten är över så ska jag ha skickat in en rapport som handlar om värdet av att binda in koldioxid. Alltså värdet av att skogen binder in kol ur atmosfären. Kraven för rapporten är att den är på ca. 5000 ord och att man refererar till minst 10 st vetenskapliga källor. Har man inte studerat tidigare så kan det vara en utmaning i början med hur det fungerar med att referera, hitta vetenskapliga källor osv. Man kommer dock snabbt in i det och det är egentligen väldigt tydligt hur man använder referenser i sin text. När man skriver en sån här rapport går väldigt mycket av tiden åt till att läsa sig igenom vetenskapliga artiklar, förstå innebörden i dem och sedan återge innehållet i sina egna ord och i det sammanhang man själv skriver. Under de första åren på jägmästarprogrammet har varje kurs innehållit ett moment med rapportskrivning och det handlar mycket om att vi ska förberedas inför kandidatuppsatsen i vår och senare examensarbetet som skrivs sista året.

Kan nämna något om kandidatarbetet. Det skrivs i par och jag kommer skriva det tillsammans med Fredrik. Vi båda har jobbat med röjning på olika vis tidigare och ville därför jobba med ett ämne som berörde röjning. Efter lite hjälp av vår handledare så har vi bestämt oss för att skriva om underröjningens vara eller icke vara. Vad är då underröjning? Underröjning är något man gör inför en gallring eller slutavverkning och innebär att man, med röjsåg, röjer bort de stammar som inte innehåller gagnvirke och alltså ändå inte kommer tas ur skogen till industrin. Anledningen till att man tar bort dem är att de är i vägen för framförallt skördarförarna som utför avverkningen. De både skymmer sikten och kan vara i vägen för aggregatet som upparbetar trädet. Vi ska skriva om anledningar för och emot underröjning inför den första gallringen, ur både ett ekonomiskt perspektiv och också hur det påverkar den biologiska mångfalden. Vid den första gallringen i en skog är ofta stammarna klena och ger inte så mycket gagnvirke, det gör att de låga inkomsterna nästan äts upp av kostnaderna för gallringen och nettot blir ofta väldigt lågt. Om det ens blir positivt. Lägger man då till en underröjning så ökar kostnaderna ännu mer, samtidigt som en utebliven underröjning kan försämra effektiviteten såpass mycket för skördaren att kostnaden för själva gallringen istället blir högre. En avvägning alltså, ska bli intressant att grotta ner sig i!

Hjärnan är så full av granbarr att den inte får ner så mycket mer än detta just nu. Hoppas att du som läser tycker att skogen är intressant på ett eller annat sätt. Vill du höra mer om hur det kan vara att vara skogsägare och självverksam så rekommenderar jag att lyssna på ”Skogspodden” som du hittar bland annat på Spotify. Där kan du höra hur far och son Jonasson sköter sin skog och vad de har för tankar om hur skog bör skötas. Mycket välgjord podd!

God jul på er!