I ett tidigare inlägg presenterade jag de kurser som vi läst i ettan. Den gången var det ett lämpligt ämne eftersom det inte hände så mycket annat som var värt att skriva om. Så kanske inte läget är denna gång, men måste ju berätta om vad vi gjort ändå va?
Första kursen hette Skogspolitik och naturvård. Ganska blandat alltså. Kan låta som två områden långt ifrån varandra, men det är det inte. Det är väldigt nära varandra. Mycket politik handlar just om naturvård och hur vi ska hantera de naturvärden som finns i skogarna. I kursen hade vi en hel del exkursioner till olika naturvårdsområden, blandat med allt från seminarier om juridik och föreläsningar om politik inom skogsnäringen. Bra att den här kursen finns, det här är ämnen som kommer bli allt mer debatterade hela tiden. Milt sagt kan man säga att den här debatten är ganska het redan idag…
Nästa kurs: Statistik och skogsinventering. Oj. Den här kursen var tuff, inget snack om det. Statistik är ett ämne som kräver mycket studerande för att förstå. Det som är bra är att statistiken vi läser är ganska generell, den är inte bara ur ett skogligt perspektiv. Det gör att tillsammans med den undervisning vi får i skolan finns det massor av material, t e x filmer på Youtube, som man kan ta hjälp av. Även om jag vet att många håller med mig om att kursen var tuff så håller lika många med om att statistik är ett ämne man måste ha läst på det här programmet. Dels för att skogen ofta beskrivs med statistiska termer, men också för att över huvud taget kunna läsa och förstå en vetenskaplig rapport. Kort sagt, statistik är komplicerat och viktigt.
Eftersom man inte bör använda alltför starka ord när man bloggar för en skolas räkning så säger jag, lite mer politiskt korrekt än jag först tänkte: Nästa kurs var väldigt rolig. Skogsteknologi och virkeslära. Känn på den. Hör ju vem som helst att det är kul. Virkesläran handlade mycket om att klassificera både timmer och sågat virke. Sammanfattat kan man säga att för att en skogsägare ska få betalt för kvalitén på det virke man levererar så klassificeras timret innan det sågas. Man tittat bland annat på kvistar, rakhet och eventuella skador. Sedan klassificeras virket också efter att det sågats, mest för att nästa del, bygghandlarna, ska få betala och ta betalt efter rätt kvalité. Virkesläran innehöll besök på både sågen i Sävar och massabruket i Obbola. Nästa del, skogsteknologin, handlade mycket om skogsmaskiner och de begränsningar som finns hos dem. Den här delen innehöll bland annat ett besök hos Komatsu, som har den goda smaken att producera sina maskiner i Umeå. Alltid kul att få komma ut på besök hos aktörer i branschen!
Nästa kurs måste jag försvara lite redan innan jag presenterar den. Den var också riktigt rolig, mycket mer än vad namnet kanske först antydde. Den heter Marknadsinriktad virkesförsörjning. Lugn, läs klart. Det här handlar om att optimera leveranser av virke, ända från skogen och fram till slutkunden, t e x en bygghandel. Att optimera innebär att effektivisera så att kostnaderna blir så låga som möjligt, miljöpåverkan så låg som möjligt och leveransprecisionen så hög som möjligt. Det här är riktigt häftigt faktiskt. För att förstå hur det fungerar spelade vi bland annat spel där vi tävlade mot varandra i att ha den effektivaste försörjningskedjan. Kan nämna att i senare kurser har man möjlighet att delta i VM i virkesförsörjning, där lag från SLU vunnit flera gånger. Utmaningen i virkesförsörjning kan man sammanfatta så här: Kedjan från skogen till bygghandeln är lång, kanske månader. Därför måste man försöka förutspå hur efterfrågan kommer se ut så bra man kan. Avverkar, och levererar, man för lite så kan man inte mäta efterfrågan och förlorar pengar på det. Levererar man för mycket så kommer virket inte kunna säljas och riskerar att förstöras under lagerhållningen. Mycket lärorik och intressant ämne och kurs!
Den här kursen kanske egentligen förtjänar ett helt eget inlägg, men den får nöja sig med en sistaplats i detta inlägg. Kursen Sverigeresan söder är en kurs som pågår under fem veckor där vi besöker olika ställen i södra Sverige. Vi bor i stugor och när vi gick kursen bodde vi i Degeberga, Simlångsdalen och Asa. Med andra ord, Skåne, Halland och Småland. Trots att vi endast bodde på tre ställen så hann vi besöka väldigt många olika ställen, framförallt i Skåne. Som jag tjatat om tidigare så har vi i klassen väldigt varierande bakgrund och några är naturligtvis från södra Sverige, medan andra såg bokskogar för första gången. Många, inklusive undertecknad, fick en helt ny bild av hur skog och skogsbruk kan se ut i Sverige. Skillnaden i hur mycket det växer i Skåne och Norrbotten är helt galen. Det är två helt olika världar. Bjuder på några ögonblick från i våras.
