Kursen Forest economic analyses har pågått i några veckor nu och första tentan närmar sig otäckt snabbt. Kursen har bestått av föreläsningar och övningar, och den andra övningen avslutades idag. Kursen bygger på att genom ekonomiska analyser beräkna när olika åtgärder bör genomföras ur ett ekonomiskt perspektiv. Vi räknar faktiskt även på andra nyttor än ekonomi, som t e x koldioxidupptag och biodiversitet. Jag får väl erkänna att det är mer intressant än vad jag trodde från början, man får en förståelse för vilka delar som påverkar olika beslut. Samtidigt är det väldigt svårt att svara på frågan ”när ska man avverka?”. Gör man en kalkylering enligt det sätt vi nu lärt oss så får man fram ett årtal och kan naturligtvis bestämma sig för det. Men vad händer om skogen blåser omkull? Om Gudrun hälsar på igen? Vad händer om någon får den väldigt märkliga idén att allt ska göras av plast istället och priset på timmer sjunker radikalt? Den typen av frågor är svåra att besvara och rotationstiden för skog i Sverige är såklart något som gör planering svårt. Jämför man brasilianska odlingar av eukalyptus med en tallhed i särna så skiljer det kanske 90 år i rotationsperiod. Samtidigt tror jag personligen vi ska vara glada för att vi har relativt långa rotationsperioder i Sverige. En 100 årig skog i särna är nog trevligare än en 10-årig skog i Brasilien faktiskt. Men det finns det såklart uppenbara fördelar med att förkorta omloppstiderna i Sverige också… Skogsbruk är komplext!
Den här delen av kursen rör alltså hur beslut ska tas och kan användas för både privatskogsbruk och större skogsbolag. Det här är också generella beslutsteorier som används inom många olika områden och branscher, men med en skoglig twist såklart.
Senare delar av kursen ska beröra mer om beskattning av inkomster från skogsbruk. Det är en väldigt stor del av privatskogsbruket och många jägmästare jobbar med rådgivning kring detta efter examen. Ska bli intressant!
Tack för nu, hörs!
