Och vi lyckas parera mellan den ena uppgiften efter den andra. Det märks att det är en del säckar att knyta ihop i de kurser vi har. Därför är det en del tentor och inlämningsuppgifter framöver. Bland annat har vi två tentor i travkursen, där den ena är ett praktiskt unghäst-körprov och det andra är ett teoretiskt prov på unghäst i form av en hemtenta. Dessutom har vi snart ett ridprov, eftersom ridning ligger med i vår kursplan för tillfället. Nästa vecka skall vi även åka till en veterinärklinik i Sundsvall som heter PH-Vet. Jag, Felicia och Bosse Eklöf skall på återbesök med en av skolhästarna. Vi träffar då veterinär Per Jonsson. Senast vi var där var jag väldigt intresserad av sättet Per jobbar på. Han såg varenda liten rörelse som om han kikade genom ett mikroskop och var verkligen inne på detaljnivå. Hästen vi hade med oss den gången hade en muskelbristning i bakbensmuskulaturen och skötaren fick i hemläxa att massera den muskeln. Per gav även råd kring vilken typ av träning som var lämplig för att träna upp styrkan och återfå rörligheten i benet. Det han rekommenderade då var skritträning samt galoppträning för sadel. Visste du att korset rör sig mer i galopp än i trav? Därför brukar man säga att hästen blir mer lösgjord av galopp. Detsamma gäller skritten där bogarna får en större rörelse och möjliggör en större rörelse av tornutskotten.
Jag red henne ett antal gånger och det var häftigt att få att få känna på skillnaden vid varje träningspass. I början tog hon inte ena galoppen, vilket var den galopp där ytterbenet fick jobba med påskjut, det vill säga benet med muskelbristningen. Efter bara ett par pass kunde hästen gå i båda galopperna och hon ser idag ut som vilken travhäst som helst. Galoppträningen gjorde alltså att hästen som tidigare inte kunde trava symmetriskt överhuvudtaget- plöstligt kunde gå ut och kvala och bli tvåa i sitt livs första start! Häftigt tycker jag. Underskatta aldrig ridträning… Just galoppträningen är även bra för att det försvårar för hästen att fuska med tekniken. I körningen med travhästar kan det vara svårt att få hästarna att springa rakt. Då får man ofta ta till med diverse utrustning, exempelvis murphy-bländare eller dylikt. Det kan maskera problemet, men inte nödvändigtvis lösa det. Vid galoppträning av en häst med liknande fysik kommer hästen troligtvis inte vilja ta ena galoppen. Av den orsak att den är svagare på det ytterbenet. Vid träning i intervallform i galopp kommer hästen, om den jobbas lika mycket i båda varven, att bli jämnstark. En sådan häst kommer bli mer symmetrisk i sin kropp och chansen att hästen springer rakt även i trav för vagn är stor. Dessutom kommer lungorna tvingas pressa ut mer luft per språng jämfört om hästen tar ett travsteg eftersom rörelsen i galopp blir förlängd. Det kan innebära att en häst som vanligtvis orkar sex intervaller i trav för vagn bara orkar hälften av de intervallerna vid ett galoppjobb. Du kan alltså få ut maximal träning på hälften av träningsmängden, smart va? Min förhoppning är att jag i framtiden kommer kunna använda mig mer av galoppträning i min träning av travhästar. Dessutom tycker hästarna att det är riktigt kul! Win win. Dock kan det vara lämpligt att rida intervallerna i backe, då det är enklare att få galopp.
Ett sätt att undersöka symmetrier hos en häst är att använda sig av lameness locator. Det är en manick som via sensorer mäter hästars assymetrier vid rörelse. Den är framtagen för att möjliggöra ett mer exakt värde och för att kunna hålla ett vetenskapligt perspektiv. Det blir som ett ”svart på vitt-svar”. När vi fick introducerat lameness locatorn för oss fick vi se olika videos på hästar som sprang på en löpargång, sedan skulle vi gissa var den var halt. Det blev många olika svar och tyckanden. Vi fick sedan höra att samma videos hade visats för ett antal verksamma veterinärer och även bland dem hade det kommit väldigt olika svar kring vilket ben det var problem med. Därför kan lameness-locatorn vara bra för att se var en eventuell hälta finns. Det fästs tre sensorer, en på korset, en på huvudet och en på höger framben. Sedan springer man med hästen på en löpargång och maskinen läser då av rörelsemönstret.
Vi testade denna maskin på min passhäst Chucklehead bland annat. Den visade då att han hade en assymetri på diagonalen mellan vänster bakben och höger framben. Det var ett väldigt intressant fynd då det stämmer exakt med hur han är att köra. Blir han trött så börjar han dra vänster bakben. Han har även ett ”spattigt” (läs ryckigt) steg på vänster bakben. Jag har trott att det var vänster bakben som var huvudproblemet, men eftersom det är diagonalen till höger framben får jag tänka om. Om en assymetri syns på en diagonal så är det ett problem som startat fram. Det vill säga i Chuck´s fall så startade hans assymetri med hans högra framben (kanske ett framknä) primärt och sedan syns den sekundära ”hältan” (dock var ju inte han halt) i motsatt bakben. Denna diagonal- höger fram/vänsterbak, är vanlig hos dagens travare. Exakt varför vet man inte.
För att få chucklehead mer symmetrisk skall jag testa att longera med ett så kallat equi-band. Det sägs kunna göra hästarna mer jämna och jag tyckte mig redan se en skillnad i hans rörelser på volt med det bandet. Fortsättning följer.