Av: Pernilla Christensen
”Värt att veta” föredragsserien är slut för denna gång. Serien har fått ett mycket positivt bemötande och enligt den enkät som vi genomförde vill man gärna se fler nya liknande föredrag. Vi kommer därför att fortsätta föredragsserien och beroende på hur vi får ihop föredragshållare är föredragen tillbaka i slutet av hösten 2017 eller under våren 2018. Kom gärna in med synpunkter och förbättringsförslag eller varför inte önska ett föredrag – vem vill du höra prata och om vad?
Arbetet med miljöanalytikerkarriären resulterade i tre titlar och en kompetensnivå. Efter att i flera år ha suttit med och diskuterat titlar och karriärer för miljöanalytiker var det dags att drapera titlarna över den avdelning där jag är avdelningschef. Det ska inte vara några problem eller…? Teori och praktik möttes och teorin passade inte riktigt till verkligheten. Man ska exempelvis vara disputerad eller motsvarande för att bli miljöanalytikerspecialist. Vad är då motsvarande? Trots vissa problem tror jag att det kan vara värdefullt att samla miljöanalytiker under samma titeltak då det kan komma att öka vi-känslan och tydliggöra vårt uppdrag. En förhoppning har även funnits att detta ska höja statusen för miljöanalysen och oss som arbetar med den.
Slutfasen för oss miljöanalytiker är senior miljöanalytiker vilket kompetensmässigt är att likställas med docent. Kriterierna för att nå denna slutdestination är ännu inte satta men diskussionerna som förs är att det ska vara allt från en stark vetenskaplig koppling (du ska vara försteförfattare på 5 artiklar, biträdande handledare för doktorander etc.) till att det är miljöanalysens kärnvärden som står i fokus (att du har arbetat med alla delar från insamling och kvalitetsäkring till presentation, sammanställning, rapporter, artiklar mm).
Inom miljöanalysen bidrar vi med underlag till uppföljningen av miljömålen. Nu tillkommer Agenda 2030, dvs. de globala hållbarhetsmålen – SLU och miljöanalysen har alla förutsättningar att kunna bidra till detta arbete. Social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet och tvärvetenskapliga samarbeten är i fokus. För att klara av att möta de nya målen behöver vi bli bättre på att bryta våra egna interna stuprör och arbete mer tvärvetenskapligt men även påverka omvärlden så att deras stuprör bryts. Det händer ibland att frågor hamnar mellan myndigheter och i dessa fall är det svårt att komma framåt. Även myndigheter måste samarbeta mer, särskilt vad gäller frågor som de har ett gemensamt ansvar för. Om man ser till helheten gäller detta även på departementsnivå mellan olika departement.
Hur ser då framtiden ut för miljöanalysen? Vi vet inget än om det kommer att komma mer resurser till miljöanalysen vid SLU. När vår miljöminister Karolina Skog pratade vid Flora och Fauna konferensen, som varje år arrangeras i Artdatabankens regi, sa hon bland annat att den sittande regeringen är den som i särklass lagt mest pengar på miljöarbete. Det tror jag vi märker till viss del i våra verksamheter dvs. att det kommit in fler uppdrag. Kanske kan detta kompensera bortfallet av 10 miljoner i LBP medel till miljöanalysen i år och 20 miljoner nästa år. De 20 miljoner som vi har haft under några år att fördela till olika projekt har inneburit möjligheter att tänka strategiskt, testa nya saker samt underhålla basstrukturer som annars är svåra att få finansering för. Hur vi utan projektmedel vidmakthåller detta arbete är en utmaning. Vi har dock grunden för att möta kravet som Agenda 2030 ställer på oss och nu måste vi visa att vi kan sätta samman allt till den helhet som efterfrågas.
Avslutningsvis vill jag informera om att vi har en ny koordinator för Klimat programmet – Johan Stendahl – Johan arbetar som forskare inom Markinventeringen och sitter vid Institutionen för mark och miljö i Ultuna.
… and the bright future is our …
By: Pernilla Christensen, vice dean
The ”worth knowing” lecture series is over for this time. The lectures have received a very positive response and according to the survey we conducted, most of you would like to see more new similar talks. We will therefore continue and, depending on how easy it will be to arrange a new program, the lectures will be back in the late autumn of 2017 or during spring 2018. Please send comments and general suggestions or why not wish a talk – which speaker would you like or what subject would you like to get covered?
The work on the environmental analysis career resulted in three titles and a competence step. After discussing titles and careers for environmental analysts for several years, it was time to apply the titles at the section which I am head of. There should be no problems or? Theory and practice met and the theory did not really fit reality. For example, you must have a PhD or equivalent experiences in order to become an environmental analyst specialist. What would be equivalent to a PhD? Despite these problems I think that gathering environmental analysts under the same title and competence will be valuable to us as a group and will clarify our mission. Hopes are that this will raise the status of the environmental analysis and those who work with it.
The final competence step for our environmental analysts will be senior environmental analysts, which is to be equated with the docent titel. The criteria for achieving this final destination have not yet been set, but the discussions are that it should be all from a strong scientific link (you will be the author of 5 articles, assistant supervisor for doctoral students, etc.) to that it is the core values of the environmental analysis that are in focus (that you have worked with all parts from collection and quality assurance to presentation, compilation, reports, articles, etc.).
Within the environmental analysis, we contribute to the follow-up of the national environmental goals. Now Agenda 2030 is added, i.e. the Global Sustainability Goals – SLU and the environmental analysis have every opportunity to contribute to this work. Social, economic and ecological sustainability and interdisciplinary cooperation are in focus. In order to cope with the new goals, we need to be better off “breaking our own internal drainage pipes” and work more interdisciplinary but also affecting the outside world so that their “pipes” are broken. Issues are sometimes shared between authorities, and sometimes questions get stuck when no one takes responsibility. Even authorities need to cooperate more, especially with regard to issues they have shared responsibility for. If you look at the whole, this also applies at ministry level between different ministries.
How does the future look like for the environmental analysis? We do not know if there will be more resources for the environmental analysis at SLU. When our minister for the environment, Karolina Skog, spoke at the Flora and Fauna conference, organized annually by the Artdatabanken, she said, among many other things, that the present government is the one who by far spend most money on environmental issues. I think that we have noticed some of that, i.e. that more assignments have been received. Perhaps this can to some degree compensate for the loss of 10 million in LBP funds for the environmental analysis this year and 20 million next year. These 20 million that we have had for a few years to allocate to different projects have meant opportunities to think strategically, test new ideas, and maintain basic structures that are otherwise difficult to fund. It is a challenge to do such work without project funding. However, at SLU and within Foma we have the foundation to meet the demand that Agenda 2030. Now we need to deliver everything as requested.
Finally, I would like to inform you that we have a new coordinator for the climate program – Johan Stendahl – Johan works as a researcher within “Markinventeringen” and is placed at the Department of Soil and Environment in Ultuna.