Varför kvinnor föredrar Valmet[1]

Av: Ann Dolling, vicedekan lika villkorsfrågor

Något har i alla fall hänt sedan 90-talet med avseende på reklam och genus! ”Varför kvinnor föredrar Valmet.” Det är överskriften på ett reklamuppslag i Tidningen Skogen från maj 1990. Jag citerar ur reklamen: ”Det finns all anledning att tro att förarmakor (min anmärkning: inte förarmakar) och dito sambos har en speciell förkärlek till Valmet.” Förarmakorna gillar Valmet på grund av den höga produktiviteten. ”Det kan vara välgörande för familjelivet att herrn i huset är hemma lite oftare.” Dessutom säger bilden mer än tusen ord. Här handlar det om att män kör skogsmaskin och kvinnor föder barn. Det som kollegan, som hittade reklamuppslaget, och jag reagerar på är att det fortfarande år 1990 var ok att framställa så stereotypa könsroller. Det känns mer som 60- och 70-tal.

När jag vänder på uppslaget hittar jag följande citat: ”Skogsmannen väljer jakthund med större omsorg än han väljer plantor”. Inga skogskvinnor, eller? Finns dom inte? Helt plötsligt förstår jag varför jag fick ångest och kände mig så utanför och osynlig varje gång jag läste tidningen Skogen på slutet av 80-talet och början av 90-talet.

Jag prenumererade på tidningen under ett antal år. Jag var ju för fasen jägmästare och måste hålla mig ajour! Men tidningen var ju inte skriven för mig! Den var ju enbart skriven för skogsmannen.

Inte konstigt att jag kände mig utanför. Jag skulle ju snarare se upp till skogsmannen och föda hans barn.

Det är i alla fall glädjande är att vi numera reagerar och tycker att det här är en förlegad syn på vem som gör vad och att det inte bara finns skogsmän. Vi blir allt mer medvetna om könsstereotypa mönster. Idag finns det kvinnor som kör skogsmaskin och bidrar till produktiviteten i skogen. Kvinnorna fanns i skogsmaskinerna även på 90-talet men det fattade uppenbarligen varken Valmet eller reklammakaren. Norra skogsmannaklubben har bytt namn till Norra skogsklubben och har just nu en kvinna som ordförande. Långsamt men säkert blir det allt fler kvinnor i skogsbruket på alla nivåer.

Det är skönt att kunna konstatera att det sker en utveckling mot ett allt mer jämställt samhälle och en allt mer jämställd skogssektor. Men det sker så långsamt att vi många gånger inte noterar det. Det inger hopp inför framtiden. Om 25 år kommer vi att titta tillbaka och se att det har hänt en del sedan idag.

PS. Apropå generella kompetenser. I artikeln framgår det också att 1967 års jägmästarstudenter fick mer undervisning i traktorkörning (55 timmar) än i talekonstens gåva. Inget nytt under solen!

[1] Valmet (numera Komatsu Forest) tillverkar skogsmaskiner.

Why women prefer Valmet[2]

By: Ann Dolling, vice dean, equal opportunities

In any case, something has happened since the 90’s in terms of advertising and gender! ”Why women prefer Valmet.” That´s the title of an advertisement in the magazine Skogen from May 1990. I quote from the advertisement: ”There is every reason to believe that the drivers wife’s (my note: not the driver’s husband’s) and ditto cohabitant has a special fondness for Valmet. ”Valmet drivers wife’s like Valmet because of its high productivity. ”It may be beneficial for family life that the man of the house is home more often.” In addition, the picture tells more than thousand words. This is about the men running forestry machines and the women give birth. It’s amazing that, still in the 1990, is OK to display that kind of gender stereotypes. It feels more like the 60s and 70s.

When I turn the page, I find the following quote: ”The male forester (in Swedish “forest man”) chooses hunting dog with more care than he chooses tree seedlings”. No forest women, or what? They do not exist? No? Suddenly I understand why I got anxiety and felt so invisible and excluded and every time I read the magazine Skogen at the end of the 80s and early 90s. I subscribed on the newspaper for a number of years. After all, I was a jägmästare and had to keep up to date! But the magazine was not written for me! It was only written for the male foresters.

No wonder I felt like an outsider. I was more supposed to look up to the male forester and to give birth to his children.

It is certainly gratifying that we now react and think this is an outdated view on who does what, and that there are not only male foresters. We are becoming more aware about gender stereotypes. Today, there are women who drive forestry machines and contribute to the productivity in the forest. However, there were women driving the forest machines in the 90s also, but apparently neither Valmet or the advertiser were aware of that. The Northern (male) Forester Club changed its name to the Northern Forest Club and now has a woman as president. Slowly, step by step, it is becoming increasingly more women in the forestry sector at all levels.

It is nice to note that there is a trend towards a more equal society and an increasingly equal forestry sector. However, the change is so slow that we often do not note it. It gives hope for the future. In 25 years we will look back and see that a lot has happened since today.

PS. Speaking of general skills. The article also tells that the jägmästar students in 1967 got more education in tractor driving (55 hours) than in oral presentation. Nothing new under the sun!

[2] Valmet (now Komatsu Forest) is forestry machine manufacturer.