Vad sägs om en bi-larvs ceviche, gräshoppspasta, en lunchmacka med termiter eller kanske ett par friterade syrsor som tilltugg? Frestande eller helt otänkbart?
Jag och två kursare tog oss i tisdags till Babel (Doc Lounge) i Malmö för att spana in dokumentären BUGS där vi dessutom fick provsmaka ett urval av insekter. Om det var gott? Fortsätt läsa så får ni se vad vi tyckte!
I dokumentären fick vi följa ett par av de unga forskarna på Nordic Food Lab i Köpenhamn. Nordic Food lab är en ideell, open-source organisation som undersöker ”food diversity and deliciousness” och startades 2008 av upphovsmännen till den topprankade restaurangen Noma i Köpenhamn. Forskarna på Nordic Food Lab har genom sitt treåriga projekt ‘Discerning Taste: Deliciousness as an Argument for Entomophagy’ studerat insekter som mänsklig föda ur ett gastronomiskt perspektiv.
Dokumentären BUGS tog med oss på en kittlande (och för vissa möjligen något obehaglig), humoristisk men också systemkritisk resa. De otroligt entusiastiska (ni förstår vad jag menar om ni ser filmen) forskarna Josh Evans, Ben Reade och Roberto Flore har rest världen runt för att hitta ätbara insekter men också för lära sig om matkulturen runt insekter och inhämta kunskap om hur de kan tillagas. Insekter som föda är globalt sett inget nytt, de har använts som mänsklig föda i tusentals år i många länder i ex. Central- och Sydamerika, Afrika och Asien. För de flesta av oss västerlänningar är däremot insekter som föda ett nytt och outforskat område. Utifrån Joshs, Bens och Robertos reaktioner finns det uppenbarligen många delikata insekter världen över, och de bevisade att det utan tvivel går att tillaga kulinariska måltider av insekter. Kan insekter som mat vara en del av framtiden?
Diskussionen runt entomofagi (insekter som föda) har de senaste åren framförallt handlat om deras möjlighet att bidra till en säker matförsörjning och som en ersättning för andra animaliska proteiner. FAO kom 2013 ut med rapporten ”Edible insects: Future prospects for food and feed security” där de konstaterade att insekter, och produktion av dessa, kan spela en viktig roll för den framtida globala livsmedelsförsörjningen, i kontexten av en växande befolkning (inte minst den urbana) och behovet av en minskad miljöpåverkan från matproduktionen. Orkar ni inte läsa hela rapporten finns en sammanfattning här.
I dokumentären BUGS lyftes dock kritiska perspektiv på storskalig insektsproduktion upp. Kan insekter i större skala verkligen förändra dagens matproduktion? Vilka gynnas och vilka missgynnas? Löser man dagens och framtidens försörjningsproblem genom att ersätta en massproduktion med en annan? Eller är det snarare systemet i sig som behöver ändras? De argumenterar för att det inte är mängden mat som är problemet utan snarare tillgången och fördelningen av den. Och vad är hållbart? Det som kanske är hållbart i en by i Namibia, där insekterna är en naturlig del av ekosystemet, och en del av en divers diet för människorna som bor där, kanske inte är hållbart i en svensk stad som Malmö? Kanske bör fokus ligga på att ta hand om de ekosystem där dessa insekter naturligt frodas? Att undvika monokulturer av grödor som i sin tur riskerar att utarma ekosystemen på ätbara insekter i länder där insekter redan utgör en del av födointaget?
Samtidigt, som FAO lyft fram, så har insekter som föda många möjligheter. De har högre energieffektivitet än boskap (genomsnittligt krävs ca 2 kg föda för att producera 1 kg insekter medan boskap kräver 8 kg föda för att producera 1 kg kött), insekter kräver mindre vattenresurser och bedöms bidra till mindre utsläpp av växthusgaser och skulle på så sätt kunna ses som ett mer miljövänligt alternativ till dagens köttkonsumtion. Insekter innehåller även högkvalitativa protein, och kan bidra till olika typer av försörjning och företagande på lokal nivå. Och om en storskalig produktion av insekter skulle kunna ersätta en del av världens köttkonsumtion, skulle då det inte vara fördelaktigt?
Jag kan verkligen rekommendera er att se dokumentären – den är inspirerande, rolig och väcker många tankar runt vår konsumtion och produktion av mat. Här kan ni kolla in trailern.
Så var det frågan runt provsmakningen av insekter. Var det gott? Det rådde nog delade meningar om det i salongen, men en hel del verkade tycka att det inte var så dumt! Jag tycker absolut att det var rätt okej, mycket tack vare kryddningen och stekfettet även om de där gräshopporna fastnade en aning i tänderna. Jag skulle absolut testa på det igen, men isåfall gärna i någon maträtt. Det kanske skulle varit spännande att testa på något av recepten på bi-larvs ceviche eller gräshoppspasta som Nordic Food Lab tagit fram under projektet! Är ni nyfikna på deras recept kan ni gå in på deras hemsida här.
Om man nu vill äta en måltid med insekter, kan man då göra det i Europa?
I EU betraktas insekter som nya livsmedel s.k. ”Novel foods”. Nya livsmedel regleras i NF-förordningen från 1997. Novel foods är ett begrepp för livsmedel och livsmedelsingredienser som vi inte ätit i någon större utsträckning inom EU innan NF-förordningen trädde i kraft.
I EU gäller därför för närvarande att insekter inte får marknadsföras eller uppfödas för livsmedelsändamål innan varje enskild art bedömts vara säker som livsmedel och godkänts av kommissionen. Livsmedelsverket nämner dock att flera insektsarter sedan länge funnits på EUs marknad men att omfattningen av försäljningen och konsumtionen är okänd.
Bloggen Bugsfeed, finansierad av filmen BUGS, visar på att det redan idag går att hitta insekter i både produkter och på restauranger runt om i Europa, eftersom medlemsstater kan ”tolerera” försäljning av ätbara insekter. Du kan t.ex. köpa insekter att äta i Storbritannien, Frankrike och Nederländerna utan problem. Belgien har legaliserat 10 olika insektsarter för mänsklig konsumtion medan andra länder i EU inväntar EU kommissionens nästa drag. I Storbritannien, Nederländerna, Belgien och Spanien kan du även hitta restauranger som serverar insekter på sin meny – för att inte glömma restaurangen Noma i Danmark. Däremot är försäljning av insekter inte tillåtet i ex. Spanien.
En lista av restauranger och butiker i världen som erbjuder insekter har sammanställts av Bugsfeed.
Nu kanske ni undrar, varför skriver jag om det här temat på en blogg som handlar om hållbar stadsutveckling? Handlar inte stadsutveckling snarare om hur vi planerar stadens fysiska strukturer, eller gör staden till en bättre miljö att bo i? Hur vi ska försörja vår värld med mat menar jag berör lika mycket hur vi ska försörja våra växande befolkningar i städerna med mat. Som nämnt i ett tidigare inlägg så står dessutom matkonsumtionen (ur ett svenskt perspektiv) för ca 1/3 av hushållens klimatpåverkan. Vilken mat städernas befolkning konsumerar är därför en av många viktiga aspekter vi behöver ta i beaktande i diskussionen runt hållbar stadsutveckling. Vad kan då vara mer relevant än att också belysa den här typen av frågor och forskning?
Så vad tror ni, kan insekter vara en framtida födokälla i västvärlden? Eller bör det framförallt lyftas fram som en viktig födokälla i länder där insekter redan är en del av den lokala matkulturen? Insekter som föda skulle troligen kunna ha stora miljömässiga fördelar om det skulle kunna ersätta en del av vår köttkonsumtion. Men det finns också problematik runt en storskalig produktion som dokumentären BUGS lyfter fram.
Ska bli spännande att följa vad som händer på insektsfronten framöver!