Förra veckan stod social hållbarhet i Malmö på agendan – det handlade om kulturarbetare som aktörer i stadsutveckling, utveckling av kulturstråk och mötesplatser men också om urbana villor och byggemenskap.
Vi träffade bland annat en konstnär från konstnärskollektivet Cirkulationscentralen som startat Rehab, en mötesplats, ateljé och konferenslokal i Sorgenfri i Malmö. Besöket på Rehab handlade mycket om kulturarbetarens arbetsvillkor och roll i stadsutvecklingsprojekt, särskilt med fokus på den stadsdelsutveckling som sker i Sorgenfri i Malmö. Det blir allt vanligare att konstnärer engageras i olika utvecklingsprojekt och agerar facilatorer och inspiratörer för att engagera medborgarna i ex. offentlig konst. Men hur ser man till att kulturarbetarnas engagemang i en sådan process blir hållbar socialt och ekonomiskt för de inblandande och vad händer men befintlig kultur när ett område görs mer attraktivt?
Det är lätt att se en gentrifieringsprocess framför sig som leder till höjda hyror som tvingar bort konstnärer och andra aktörer och boende som tidigare varit en del av ett område. Fokus för den här föreläsningen blev hur kommuner, kommunala bostadsbolag och andra beställare kan arbeta för att säkerställa god arbetsmiljö och goda anställningsförhållanden för kulturarbetare i staden och därmed skapa förutsättningar för att behålla konstnärerna på plats, snarare än att ensidigt fokusera på att hålla hyrorna låga för att bibehålla ett rikt kulturliv.
Malmöveckan involverade också ett besök på WHITE arkitekter med fokus på mötesplatser där vi träffade en tidigare HSU student som arbetar som social hållbarhetsstrateg. Föreläsningen problematiserade begreppet levande stad, och vad som kan utgöra en levande stad – men framförallt handlade den om mötesplatser – betydelsen av dem men också vikten av att problematisera begreppet. Vad är en mötesplats? Vad är det för möten som ska åstadkommas? Vad skiljer olika typer av möten och mötesplatser åt? Föreläsningen grundade sig en del i en tidigare masteruppsats som hållbarhetsstrategen skrivit. Om ni är nyfikna och vill fördjupa er i begreppet mötesplatser och hur man kan analysera möten kan jag tipsa om att läsa strategens mastersuppsats.
Slutligen gjorde vi också ett besök i Västra hamnen för att lära oss mer om byggemenskaper. Vi besökte en arkitekt som varit med och startat en byggemenskap, där han tillsammans med ett par vänner gått ihop och planerat, designat och lett hela byggprocessen för att bygga ”urbana villor” på två tomter i Västra hamnen. Byggemenskap tycker jag verkar vara ett spännande verktyg för att sprida makten över utvecklingen mellan fler aktörer och skapa större variation i byggandet. Det är också ett intressant sätt för aktörer att själva bli en mer aktiv del av planering och förvaltning. Men visst får man ju heller inte glömma bort att det kräver någorlunda resursstarka individer för att kunna starta en byggemenskap. Det var oavsett intressant att se resultatet av deras arbete, och vi fick även komma på en privat visning i arkitektens egna lägenhet! Vill du läsa mer om byggemenskaper är ett tips att besöka Föreningen för byggemenskapers hemsida.
