Det har varit tyst på bloggen ett par dagar. Läsande, paperskrivande, släktkalas och besök på Äppelmarknaden i Kivik kom visst i vägen. Men nu är jag tillbaks igen!
Miljöutskottet på Alnarps studentkår (ASK) anordnade i onsdags ett studiebesök till Ekostaden Augustenborg. Efter att ha varit på invigningen av huset Greenhouse i området var jag nyfiken att lära mig mer, så det vart ju ett perfekt tillfälle att lämna böckerna och studera ute i verkligheten istället! Vi var ca 25 nyfikna studenter som tillsammans med vår guide från Greenroof (Scandinavian Greenroof Institute) traskade runt på tak (och mark) där vi spanade in de gröna taken och dagvattensystemet som Ekostaden kanske är mest känt för. Roligt att vår guide dessutom var nyexaminerad student från SLU i Alnarp!
Området i sig är intressant, det byggdes av Malmö kommunala fastighetsbolag (MKB) på 1950-talet, och var den första allmännyttan i Malmö. När området byggdes hade det hög status men under 1970-talet började området förfalla och Augustenborg blev ett område med sociala och ekonomiska problem. Dessutom hade man problem med källaröversvämningar vid häftiga regn. På 1990-talet drog MKB tillsammans med ett par andra aktörer därför igång projektet Ekostaden Augustenborg med syfte att göra området till ett miljömässigt föregångsområde och med mål att lösa de sociala, ekonomiska och miljömässiga problem som uppstått. Så en del av åtgärderna handlade om att renovera bostäder, förbättra sopsortering, genomföra sociala projekt och involvera de boende i processen. Projektet handlade också om att öka mängden grönytor och den biologiska mångfalden, se över energiförsörjningen samt hitta en bättre lösning för dagvattenhanteringen – genom bland annat ett öppet dagvattensystem och gröna tak. Idag funkar Ekostaden lite som ett laboratorium för hållbar stadsutveckling.
I området finns ca 9500 kvm gröna tak, här är en utblick över den botaniska takträdgården vi fick möjlighet att besöka. Här finns både extensiva tak (grunt jordtäcke, oftast med sedumväxter – fetbladsväxter), semi-intensiva (kräver lite mer skötsel, här kan man t.ex. ha gräs, vedartade örter) och intensiva tak som kräver mycket skötsel men som också gör det möjligt att odla ett mycket större urval av växter och träd. Ju mer intensiv odlingen blir desto större jorddjup krävs, så det kräver att man anpassar byggnadens konstruktion eftersom större jorddjup och ökade mängder vatten som växterna tar upp också ökar belastningen.
Förutom att de gröna taken bidrar till ökad biologisk mångfald (lite olika mycket beroende på vilken typ av växter) så utgör de också en del av dagvattenhanteringen, eftersom de både fördröjer och utjämnar vattenflödet vid regn.
På ett av taken fanns en innovationsutställning, där olika företag i branschen ställt ut olika lösningar på gröna tak. Den här tyckte jag var lite spännande – här har Veg Tech skapat olika vegetationstyper med alltifrån stranddyn, havsstrandäng, hällmark och slutligen våtmark. Längst bort i bilden ser ni dessutom ett bar bihotell!
På taket (samt på många andra ställen i området) finns solceller utplacerade. På just denna platsen bidrog solcellerna med två olika funktioner. Utöver att att ta upp energi från solinstrålningen skapar solcellerna genom sin placering ett mikroklimat på baksidan som därmed gynnar andra typer av arter än de som växer på solsidan.
När jag ändå är inne på solceller, i området finns också en stor mängd solfångare och ett vindkraftverk!
Här är en del av den intensiva odlingen med bl.a. en köksträdgård som också är det som blir mest intressant för insekter och fåglar! Riktigt mysig parkmiljö, fanns till och med små parkbänkar – här hade jag lätt kunnat stanna hela eftermiddagen!
Vi fortsatte sen vår promenad runt i Augustenborg för att titta lite närmare på den övriga dagvattenhanteringen. Här är en del av den öppna dagvattenlösningen, med kanaler som leder vidare vattnet till områdets två dagvattendammar.
En lite intressant lösning som har gjorts i området hänger ihop med tvättstugorna! Tvättstugorna har rustats upp och tvättmaskinerna är fördoserade med biologiskt nedbrytbart tvättmedel. Det utgående vattnet från tvättmaskinerna går till det här bioreningsverket som syns på bilden nedanför. Det funkar som så att vattnet blandas med regnvatten från dagvattensystemet för att få en bra temperatur och syresätts därefter. Organiskt material omvandlas med hjälp av mikroorganismer till näring som tas upp av växterna i systemet. Tekniken är tydligen utvecklad av Alnarp Clearwater.
Sen måste jag passa på att visa några bilder från besöket i Greenhouse i Augustenborg för ett par veckor sedan! Greenhouse är ett nybyggt hus byggt av MKB som enligt bostadsbolaget ska möjliggöra ”en modern och miljövänlig livsstil”. Huset är också är en del av ett forskningsprojekt där bland annat SLU medverkar. Huset är ett fjortonvåningshus där odlingen står i centrum. Varje lägenhet har en ca 20 kvm stor odlingsbalkong, odlingsrum i lägenheten, här finns även gemensamma odlingsytor och träffpunkter för de boende. I huset finns även två studentkollektiv för SLU studenter! Det finns ett genomgående tänk när man byggt huset, alltifrån vilka material som använts, till energianvändning, sophantering och transporter- där man främjar cykeln och där tillgång till bilpool ingår i hyran.
Måste också passa på att visa deras sophus som har byggts riktigt användaranpassat! Det är lätt att sortera, du kan stå utomhus under tak och slipper därmed gå in i ett smutsigt sopsorteringshus, men riskerar heller inte att bli blöt om det regnar. Här finns alla olika avfallsfraktioner, även grovsopor, och när de boende ska slänga restavfallet (det som går till förbränning), som är det vi i samhället vill minska, så loggar de in med en tagg. Restavfallet vägs och datat sparas digitalt så att de boende kan följa din egen produktion av sopor! Intressant försök till att synliggöra hur mycket sopor man producerar – och ett incitament till att minska sopmängden (förhoppningsvis!) Är ni mer nyfikna på området så spana in länken till Greenhouse ovan!
Här är en del av den gemensamma trädgården i anslutning till huset. 
En fråga som ställdes under vandringen i ekostaden var hur områdets upprustning har bidragit till gentrifiering. Det är ett rätt vanligt fenomen som innebär att när områden rustas upp, ökar attraktiviteten och priserna går upp, vilket gör att de som bodde där i första hand trängs ut genom att de inte har råd att bo kvar. Enligt vår guide ska detta inte ha varit något problem när man rustade upp Augustenborg som helhet, men det skulle vara intressant att se vad som finns för studier på ämnet och hur det långsiktigt påverkas av nya satsningar på hållbarhet.
Hoppas det här var lite inspirerande att läsa. Kanske har några av er som läst det här mer kunskaper om området? Kommentera gärna och berätta!