Stadens närnatur är otroligt viktig för barns välbefinnande och hälsa, motoriska och sociala utveckling men även för att skapa en förståelse för naturen och hållbarhet. När vi planerar och förtätar våra städer är det viktigt att vi också tar hänsyn till att det finns tillräckligt stora och kvalitativa naturmiljöer.
Jag vill passa på att tipsa om Ekologigruppens blogginlägg om just behovet att ta hänsyn till barnens närnatur i planeringen, särskilt mot bakgrund av att vi idag förtätar våra städer allt mer. Många av deras referenser är också väl läsvärda och kan vara ett stöd för att integrera de här frågorna i planeringen.
För den som vill ta in just barnens perspektiv i planeringen finns många olika metoder att ta hjälp av. Fick igår tipset om en GIS-baserad metod som har utvecklats av SLU i Alnarp för att ta in barn och ungas synpunkter på den fysiska planeringen. Den verkar vara väldigt användbar som komplement till andra typer av studier.
Stadsnära natur är inte bara viktig för barn utan även för vuxna. Det görs en del forskning på området på SLU, bland annat med fokus på trädgårdars betydelse för hälsa, framförallt för rehabilitering, men även hur skogsvistelse påverkar hälsa och välbefinnande. Skickar med en länk med samlad information från SLU där ni kan hitta lite allt möjligt på temat.
Jag har suttit och funderat lite de senaste veckorna på hur jag ska få in lite kurser till hösten på temat miljöpsykologi och planering av naturmiljöer kopplat till hälsa. Hade från början tänkt att försöka kombinera det här masterprogrammet med kurser från masterprogrammet ”Outdoor Environments for Health and Wellbeing” men valde det här året att inte läsa mer än 100 %. Men jag är riktigt sugen på att läsa några av kurserna till hösten, kursen ”Utomhusmiljöer för barn och ungdom” som blandar teori med tillämpning av praktiska metoder verkar riktigt rolig och relevant. 