Ronneby – Cradle to Cradle i praktiken

Den här veckan har temat varit Ronneby och i tisdags åkte vi iväg på en tvådagars exkursion till Blekinge för att få veta mer om hur Ronneby kommun jobbar med konceptet Cradle to Cradle i sin samhällsplanering. Spännande – och kul att få komma ut på utflykt! Ronneby visade sig vara en väldigt mysig ort (och med tydliga spår av att en gång ha varit kurort). Har nog aldrig sett så här många pampiga villor i Sverige från sekelskiftet på en och samma plats.

En av många pampiga villor i Ronneby

Vad menas då med Cradle to Cradle eller Vagga til vagga om man skulle översätta det till svenska? Och på vilket sätt kan det användas i samhällsplanering? Cradle to cradle är ett koncept utvecklat av kemiprofessorn Michael Braungart och arkitekten William McDonough som utgår från tre grundprinciper, varav den första är den de flesta kanske associerar med begreppet:

  1. Förvaltning av näringsämnen dvs. att se material som näringsämnen som kan återcirkuleras i tekniska och biologiska kretslopp.
  2. Användning av förnyelsebar energi.
  3. Främja mångfald – som omfattar både kulturell och biologisk mångfald.

Ett stort fokus för det här konceptet handlar också om att jobba utifrån att försöka skapa positiva avtryck snarare än att minska de negativa.

Ronneby kommun har tagit till sig det här konceptet och har i flera år jobbat med att implementera det här konceptet eller filosofin som de kallar det, i kommunens verksamhet och använder det som ett sätt att också bygga sitt eget varumärke som kommun. 2011 startade Ronneby stad Cefur som är ett center för forskning och utveckling i Ronneby som arbetar just med att utbilda och inspirera gällande Cradle to Cradle men även att aktivt stödja och delta i forskningsprojekt tillsammans med företag och forskare.

Ronneby kommun och Cefur verkar jobba hårt för att få den här filosofin att verkligen ska omfamna hela organisationen och politikerna är med på tåget. Bland annat har man i kommunen tagit fram generella kvalitetsprogram som ska användas vid planering och byggande så att de här tankarna också implementeras i det praktiska arbetet. I det generella programmet har de utgått från fem olika fokusområden som handlar om energi, vatten, byggmaterial och inomhusmiljö, biologisk mångfald i utemiljön och social mångfald. Här kan du läsa mer specifikt vad programmet omfattar. Det här programmet är sedan tänkt att specificeras mer i olika specifika projekt, såsom den nya stadsdel Kilen som planeras byggas inom en snar framtid.

Det som kommunen kanske skyltar mest med är sitt arbete med att bygga nya och upprusta gamla förskolor där man lyckats implementera den här filosofin. Stort fokus har legat på de cirkulära principerna och att byggnaderna ska bestå av material som ska kunna monteras ner och återanvändas, att undvika farliga kemikalier i byggmaterial, möbler och leksaker men även att skapa en väldigt bra ljudmiljö för barn och personal. Framförallt stoltserar kommunen med att ha byggt Sveriges hälsosammaste förskola – Backsippan som de också fått pris för.

Förskolan Backsippan

Det var intressant att få en bild av ett annat sätt att arbeta på, och det jag tar med mig är nog att det finns en stor styrka i att jobba efter att skapa något riktigt bra snarare än att minska den negativa påverkan. Det finns självklart en hel del svårigheter, och frågan återstår väl nästan alltid om det i alla lägen går att faktiskt få fina mål och visioner till verklighet – men Ronnebys arbete är ett definitivt ett inspirerande exempel att lära sig av.

Nu är det dags att ta helg, men redan på måndag drar vi ut med kursen på nya äventyr. Landskrona väntar på oss!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *