Den här veckans fokus inom kursen ”Stadens utmaningar” har varit hur staden hänger ihop med det övriga landskapet – och stadens beroende av landsbygden. Landsbygden förser ju staden med sådant som mat, energi och andra typer av ekosystemtjänster. Det är lätt att landsbygden glöms bort i diskussionen om den hållbara staden men staden och landsbygden hänger ihop, både i en lokal och global kontext.
I båda kurserna har vi pratat mycket om befolkningsutvecklingen globalt. Framtida prognoser från FN visar på att befolkningsmängden som nu ligger på ca 7.3 miljarder kommer att öka till ungefär 9.7 miljarder till 2050, då ca 70 % av befolkningen också beräknas vara urban. Hur ska framtidens urbana befolkning försörjas med mat?Matproduktionen har ju i sin tur stor påverkan på klimatet, våra vattenresurser och biologisk mångfald bara för att nämna några. Tittar vi på livsmedelsproduktionen globalt så står den för ca 1/4 av utsläppen av växthusgaser som bland annat beror på avskogning och utsläpp från boskap (IPCC) och hushållens livsmedelskonsumtion står för ca 1/3 av hushållens utsläpp av växthusgaser (Naturvårdsverket), där såväl köttkonsumtionen som transporterna från affären utgör stora delar. Varifrån ska maten komma i framtiden och vad är det för typ av mat vi ska äta?
Varje tisdag har vi i ”Stadens utmaningar” seminarier i mindre grupper, och vid varje tillfälle förbereder ett par studenter seminariet utifrån ett TED-talk. Idag hade vi Carolyn Steels TED-talk ”How food shapes our cities” som utgångspunkt. Carolyns argumentation handlar mycket om hur städerna ur en historisk kontext skapats av maten, att vi har tappat vårt förhållande till maten och dess ursprung och att vi har ett behov av att skapa en relation till naturen och maten igen. En annan aspekt hon lyfte upp var också hur ökad köttkonsumtion hänger ihop med urbaniseringen (är du intresserad av läsa mer om det, fick vi tipset av vår seminarieledare att läsa denna rapport: Meatatlas, finns även en del info på Naturvårdsverkets hemsida).
Carolyn Steels TED-talk kanske inte gav så många lösningar för framtiden men lämnade många frågor till oss att diskutera. Hur kan vi planera framtidens städer och samhällen med utgångspunkt från frågan om livsmedel? Använder vi den mark som den är bäst lämpad för, både lokalt och globalt? Vad sätter vi egentligen för värde på mat, och hur påverkar det vad vi köper för mat och hur mycket matsvinn som uppstår? Hur kan urban odling bidra till att försörja staden och tjäna som ett pedagogiskt instrument? Hur kan vi planera våra städer för att effektivisera mattransporterna, både från producenten men också hem till oss vanliga konsumenter? Vilka policies behövs?
Det finns redan idag många idéer, och det lyfts ofta fram att en mångfald av lösningar kommer att behövas. Men vilka lösningar leder oss i rätt riktning mot alla de mål som ställs upp? Framtida stadsplanerare har många utmanande med spännande frågor att hantera.