För att förklara vad en livsmedelsagronom studerar brukar jag dela på ordet så att jag istället får orden livsmedel och agronom. Denna livsmedelsutbildning skiljer sig en del från andra matutbildningar som dietist, nutritionist, konstvetare och civilingenjör, då vi studenter står i labbrockar framför kockjackor.
Vår utbildning inleds med att under första året nästintill enbart läsa grundläggande kemi, varefter kommande år bygger på denna kunskap och avanceras. Under första året läser man därför först Grundkurs- Livsmedelsagronom, Grundläggande kemi I och II, följt av Biokemi, Cellbiologi och Mikrobiologi.
Brief introduction: Grundkurs, Grundläggande kemi I/II, Biokemi, Cellbiologi och Mikrobiologi
Grundkursen i Livsmedelsagronom innebar att vi gick igenom vad det innebar att läsa till livsmedelsagronom, vad en kunde förvänta sig, framtida yrken och möjligheter efter examen. Det var en kanon-chans att lära känna och bekanta sig med sin klass, då den sammanföll under ”småttingveckorna” (insparksveckorna på Ultuna). Därefter var det dags för Grundläggande kemi I och II där man lärde sig periodiska systemet utantill, hur molekyler ser ut och fungerar i olika omgivningar. Därefter var det dags för biokemi, där vi studerade hur molekyler och kemiska processer förekommer i levande organismer som hur enzymer arbetar och dess reglering. Liksom den centrala katabola-energiomsättningen i cellen med glykolys, citronsyracykeln och oxidativ fosforlyering och NADPH-produktion. Dessa ord var däremot rena grekiskan innan jag började så du som läsare kan vara lugn, det är inget du måste känna till innan du börjar.
Efter biokemin var det dags för lite cellbiologi, hur cellerna våra är uppbyggda med olika organeller och dess funktion. I mikrobiologin lärde vi oss hur mikroorghanismer som bakterier, svampar, virus lever och frodas.
Därefter var det dags för ett välbehövligt sommarlov för att ladda upp batterierna inför andra året!
Andra året inleds med Immunologi och genetik på organism- och molekylär nivå, följt av växtfysiologi, djurfysiologi, Grundläggande matematik och statistik för biologer, Analytisk naturproduktskemi och livsmedels teknologi.
Brief introduction: Immunologi och genetik på organism- och molekylär nivå, följt av växtfysiologi, djurfysiologi, Grundläggande matematik och statistik för biologer, Analytisk naturproduktskemi och livsmedels teknolog
Immunologi innebar läran om hur olika processer styr immunsvaret genom genuttryck på organism och molekylärnivå. Här lärde vi oss grundläggande om immunförsvaret, genetik med Mendels nedärvningsteorier och hur replikering och genregliering hos prokaryota och eukruota orgaismer kan komma att uttryckas hos en individ, liksom mutationer och DNA-reparation. Detta var en väldigt rolig kurs där många frågor från oss studenter handlade om nedärvningsmekanismen och hur man kan relatera detta till genmodifierade grödor. Hur man i praktiken gör för att få en viss egenskap att träda fram i en gröda ex. Golden Rice som är ris där man ändrat i genom så att det kan tillverka betakaroten, som omvandlas till A-vitamin i kroppen (värdefull GMO i länder där undernäring är vanligt). I Växtfysiologin fick vi lära oss hur växten är uppbyggd av olika organ, celler och vävnader. Vi fick även lära oss mer ingående om fotosyntes; dess upptag, transport och användning av vatten och mineraler, tillväxt och utveckling samt skydd mot abiotisk och biotisk stress och hur den påverkar människans växtförädling.
I Djurfysiologin, fick vi lära oss om husdjurens grundläggande anatomiska byggnad, och beskriva organ och vävnaders struktur och funktion. Vi fick också lära oss att redogöra för hur hormoner påverkar och reglerar reaktioner i olika organ. Sedan kom matematik och statistiken, där vi repeterade matematikkunskaper och fördjupade oss i statistik. Statistiken innebar kunskapen om att sammanfatta och illustrera data, beräkna konfidensintervall och testa hypoteser, liksom analysera data med hjälp av ensidig variansanalys och enkel regressionsanalys. Där frågorna inom statistikdelen baserades på praktiska exempel från olika biologiska tillämpningsområden.
Sedan följde analytisk naturproduktskemi, aka bästa kursen någonsin. Där vi fick fördjupa oss i peptider/proteiner, aminosyror, kolhydrater, lipider, polyketider, terpener, steroider, fenylpopanioder och alkaloider. Vi fick lära oss om hur man analyserar och klassar in dessa naturprodukter, vart de förekommer, hur de bildas, hur de ser ut i strukturformer och mycket annat roligt. Vi fick dessutom genomföra ett projekt, där jag och en klasskamrat valde att undersöka koumarinhalten i cassiakanel och jämföra med halten i pepparkakor. Detta för att undersöka om det kan vara farligt att äta större mängder pepparkakor under julen. Riktigt roligt projekt som redovisades framför klassen med en presentation och en poster. Efter avslutad kurs började jag sedan med Food Technology som kommer att hålla på tills den 9 juni.
Nu i efterhand kan jag tycka att alla kurser som jag tentat har allmänbildat mig, men även tillåtit mig att nörda ner mig i det jag tycker är spännande. Alla kurser inneburit föreläsningar varvat med laborationsövningar, vilket gett en möjlighet att sätta teorin till praktisk erfarenhet, vilket varit väldigt värdefullt.
Agronom, i utbildningen bygger på hur vi kan applicera ovanstående kursers kunskap till lantbruk och fördelning av miljö och naturresurser. Många agronomer arbetar därefter med rådgivning och information, där man identifierar och analyserar de problem som en lantbrukare kan ha, eller en kommun, därefter ger man förslag på hur problemet kan lösas. Man kan även bidra till forskning genom att plugga vidare som doktorand och doktorera inom ett visst ämne med livsmedelsanknytning- ex för DeLaval med Identifiering av sjukdom i tidig laktation med sensorer. Detta för att undvika problem som stör laktation hos kor, som är avgörande för framtida mjölkproduktion , sjukdom och överlevnad. Man kan även som BioGaia gör, undersöka Produktion av potenta probiotiska bakterier som kan förebygga och behandla sjukdomar hos människor och djur. Ändamålet med detta projekt är att fastställa en helhetsbild över hur industriell produktion av probiotiska bakterier påverkar den probiotiska effekten hos mjölksyrabakterier. Möjligheterna att bidra till framtidens livsmedelsforskning är därför stor om man väljer att läsa vidare efter avlagd Livsmedelsagronoms examen. Se fler framtida projekt för Industidoktorander inom livsmedelsområdet på SLU: hemsida.
Som jag ser det är möjligheterna att utveckla framtida livsmedel stora, vilken väg jag själv väljer har jag inte beslutat mig för än, men jag är inte orolig över min framtid som livsmedelsagronom.
