Hur ser studieupplägget ut på SLU?

Funderar du på att börja läsa till Livsmedelsagronom eller något annat program här på SLU?
Om du gör det, vad roligt! Men vad innebär det egentligen att läsa på Universitet och hur skiljer det sig från gymnasiet?

Vad innebär högskolepoäng?
Undervisningen på universitet skiljer sig en hel del från gymnasiestudierna, inte minst från hur en dag är upplagd. På SLU läser man en kurs i taget som man tentar av i slutet av perioden. En period kan antingen vara 7,5 eller 15 hp och motsvarar 5 veckor och 10 veckors studier, en hel termins studier är totalt 30 hp, ett år 60 hp och 5 åriga program som agronomstudier motsvarar därför 300 hp.

Hur ser schemat ut med föreläsningar?
För att veta hur kursen är inlagd får vi vid varje kursstart ut ett schema innehållandes föreläsningar, lektioner och seminarier, laborationer och tentamen. Schemat berättar när, var och vad föreläsningarna kommer att handla om, dessa är inte obligatoriska men en väldigt bra utgångspunkt för att klara av tentan i slutet av kursen. Personligen går jag därför på alla föreläsningar för att få underlag till vad som är centralt för kursen, istället för att försöka plugga in allt på egen hand. Självklart tillkommer även självstudier efter föreläsning för att förstå och sätta kunskapen i ett större sammanhang.  Om det är föreläsning på schemat står det oftast kl 8.00 på schemat, där en akademisk kvart på 15 min inte är inskriven. Den akademiska kvarten härstammar från den tid då  studenter inte hade fickur och förlitade sig på kyrkklockors slag varje hel timme. I de gamla universitetsstäderna som Uppsala och Lund bodde så gott som alla i domkyrkans närhet. När de då hörde att dess klocka slog exempelvis åtta slag var det dags att gå hemifrån och ändå kunna hinna i tid till föreläsningen. Något som idag även appliceras av vissa föreläsare, komiskt nog ligger Ultuna en bit utanför stan och tar längre tid att ta sig till än för dem som bor precis vid skolan. Men men, nog om den akademiska kvarten, den infinner sig iallafall även på Ultuna och betyder att man får sova lite längre på morgonen.
Föreläsningarna sträcker sig oftast från 8 på morgonen till 9.00 med en kvarts paus för att sedan fortsätta från 9.15-10.00. Detta brukar motsvara en föreläsning, men vissa väljer att ha dubbelföreläsning, detta är från kurs till kurs.
En föreläsning brukar innebära att föreläsaren använder sig utav en power-points som de talar utifrån, varefter vi studenter antecknar.

Laborationer för att få den praktiska erfarenheten  och tentamen
Som praktisk erfarenhet brukar vi därefter ha laborationer då vi får använda det vi lärt oss under föreläsningarna. Ibland är det att följa en redan skriven hänvisning och ibland innebär det att skapa sin egen metod och material för hur laborationen skall genomföras.
I slutet av kurserna har vi sedan tentamen, kan liknas vid ett prov, vissa kurser som grundläggande kemi är extremt viktiga för att få läsa vidare vissa kurser. Klarar man däremot inte en tentamen brukar möjlighet till omtentamen ges.

För min del är det oftast så att allt faller på plats när man sätter sig och ”tentapluggar”. Ibland ges tid innan tenta utan föreläsningar, andra lägger till lektionstillfällen där man kan ställa frågor rörande det man inte förstått  på egen hand. Personligen var det inte så väldigt stor omställning från gymnasiet till universitet, visst man måste ha det egna inre drivet att vilja lära sig. Men väljer man en utbildning som man trivs med blir det inte så jobbigt att gå upp på morgonen eller spendera en eftermiddag i böcker.

Om man är mer nyfiken på hur vi lär oss genom föreläsningar och laborationer är man mer än välkommen att anmäla sig till skugga en student .