Grundkurs i livsmedel och Grundläggande kemi I- ÅK1

Att titta på ett ramschema ger inte alltid så mycket, därför tänkte jag att vi skulle orientera oss lite i vad som egentligen händer under det första året när det kommer till kurserna. Du som student inleder dina studier på SLU med en Grundkurs- Livsmedelsagronom på 15 högskolepoäng. Syftet med denna kurs var att ge en introduktion till utbildningen. Dess yrkesroll, samt en inblick in aktuell livsmedelsforskning och fördjupning i livsmedelsrelaterade ämnen som är aktuella i samhällsdebatten. Här fick vi studenter bearbeta litteratur, repetera källhänvisning och kritiskt granskande av text, liksom presentera livsmedelsrelaterade frågor i form av muntliga presentation och i skrift. Utöver detta repeterade vi lite matematik för att ha detta färskt till kommande kemikurser. Parallellt med denna kurs var insparken, vår kursledare skapade därför ett schema därefter och inte tvärt om. Det var helt enkelt en kurs för att etablera kontakter i skolan och hitta runt på campus.

Denna kurs har dock troligtvis förändrats en del då vi i kursvärderingen ansåg kursen vara för lång. Efter var avslutad kurs är det nämligen så att man får skriva en kursutvärdering där vi studenter får reflektera och svara på frågor om kursen för att förbättra den till kommande år. Detta är därför studenternas möjlighet att påverka de kurser som ges i programmet.

Därefter var det dags för Grundläggande kemi I, även denna på 15 hp, dvs ½ termin. Detta läser vi för att få grundläggande kunskaper och färdigheter i kemi med fokus på mot det behov efterföljande kurser i livsmedelsvetenskaper samt biologi har. Under denna kurs läste vi därför:

• Kemisk terminologi (Vad som krävs för att en kemisk reaktion skall ske spontant)

• Olika typer av elektromagnetisk strålning och exempel på hur de interagerar med olika typer av materia (Läran om periodiska systemets uppbyggnad)

• Hur atomens uppbyggnad och olika typer av kemiskbindningar ser ut (ex Väte-, kovalenta-, jon-, Van der Waals-bindningar)

• Grundläggande om molekylernas sammansättning, strukturer och egenskaper

• Kemiska reaktionsvägar och mekanismer, kemisk jämvikt.

Vi läste hade studier av kemisk jämvikt omfattar grundläggande principer, beräkningar och laborationer kring jämvikter hos syra-bas-reaktioner, löslighet, komplexbildning och kopplade jämvikter. Ett block som omfattade proteiners veckningsjämvikt, aggregering och molekylers bindning till proteiner (t.ex. läkemedel eller miljögifter). Kinetik, katalys och enzymer som behandlades tillsammans och omfattade grundläggande kinetik inklusive beräkningar, katalys i avgasrening och grön kemi, samt enzymkinetik enligt Michaelis-Menten, inklusive olika inhibitorers effekt på enzymers aktivitet. Gruppövningar eller forskningspresentationer genomförs kring någon allmänt använd enzyminhibitor i t.ex. ogräsmedel. Avslutningsvis studerades kemiska reaktioner, bl.a. de kemiska funktionella gruppernas reaktioner och mekanismen för några av dessa, exempel på enzymatiskt katalyserade reaktionsmekanismer, samt biokemisk reglering.

Med andra ord var det mycket, när jag tänker tillbaka på det var det en väldigt intensiv kurs som behandlade mycket nytt, var föreläsning handlade om något annat. Det sägs att kemin under första delen av utbildningen är den tyngsta, att ha förstått innebörden och begrepp har därför gjort att jag hänger med på dagens föreläsningar.