Jag fick lov att passa 1-åriga Stina vars matte skulle hälsa på en bekant i Uppsala. För en som är svältfödd på djur och praktiskt taget jagar katter på gatorna så var det här väldigt välkommet. Det är ju verkligen ett drömscenario att få ha en hund liggandes bredvid sig i soffan när man sitter och gnager på uppsatsen.
Uppsatsen ja. Är trött på den; men råmanuset är åtminstone klart. Så det är dags för opponering, vilket är himla välbehövligt när man har stirrat sig blind på sin text i ett par veckor och inte längre ser alla fatala missar.