Just nu läser vi en kurs med det långa namnet Samhällsvetenskapsteori för landsbygdsutvecklare. Kort sagt handlar det om sociologiska teorier som vi kan använda oss av för att förstå och analysera vår omgivning utifrån, vilket är ett viktigt moment för att kunna arbeta med landsbygdsutveckling.
I fredags ledde jag och två kursare ett seminarium som fokuserade på fenomenologi. Det handlar om hur vi tolkar och förstår oss på verkligheten, inte hur den mer fysiskt är. Vi valde att utgå från ett konkret exempel i form av Kirunaflytten: ett fenomen som består av att man väljer att flytta på en hel stad i förmån för gruvindustrin, som är navet där. Vi ställde således frågor om hur olika människor/aktörer såg på fenomenet. Hur ser till exempel de boende på att behöva flytta? Hur menar våra nationella politiker att flytten ska hjälpa Kiruna? Hur motiverar gruvägarna flytten? Kontentan är att det finns många olika sätt att se på världen; den kan skildras ur olika verkligheter.
Genom att läsa om teorin och applicera den i ett konkret exempel blir det oftast lättare att diskutera. Därefter är det sedan lättare att förstå hur teorin faktiskt blir användbar i det kommande arbetslivet, vid till exempelvis projektarbeten, konflikthantering och diverse möten.
Vill du läsa mer om Kirunaflytten, så finner du ett par artiklar här!